I samband med att juni kom tog min sjukskrivning slut eftersom vårterminen var till ända och mina studier vara klara. Jag fortsatte att leta efter min väg framåt och försökte ta hand om mig på bästa sätt. Bara jag vilade lite till så skulle jag nog snart bli bra igen.
Hur jag än försökte vilade jag knappast, jag kunde inte finna ro. Min kropp befann sig i ett konstant panikslaget tillstånd och stresspåslaget var enormt. Mitt examensarbete kunde jag inte släppa utan det hängde konstant över mig. Eftersom jag ändå inte kunde vila bestämde jag mig för att göra ett försök att få det klart till höstterminen. Jag ville få det ur världen så fort som möjligt. Och sen skulle jag äntligen kunna vila!
Då det var sommar och varmt försökte jag peppa mig själv genom att sitta utomhus med alla mina böcker, papper och anteckningar. Jag jobbade på och kom framåt om än långsamt. Koncentrationen var låg och jag kände mig ständigt uppjagad och stressad över mitt projekt. Hur skulle jag någonsin få ihop det?
Inte nog med alla känslostormar, total brist på energi och panik, så började kroppen signalera ännu mer om att allt faktiskt inte stod rätt till. Jag blev under sommaren sjuk i förkylning eller halsinfektion så ofta som varannan vecka. Redan under våren hade jag blivit sjuk allt oftare men nu var det värre än någonsin.
Som om det inte redan var nog så började också ännu fler symtom att visa sig, jag tappade enorma mängder hår och eksem hade börjat dyka upp på olika ställen i ansiktet samt i hårbotten. Och värre skulle det bli. Men det visste jag inte då utan jag fortsatte att pusha för att bli färdig med min examen, jag kunde ju ana målsnöret! Och sen skulle jag minsann vila.
I augusti, efter ett samtal med min handledare, började jag dock inse att det inte skulle gå. Jag kom inte framåt i den takt jag behövde och det var inte värt att tvinga mig själv att prestera när min kropp ytterst tydligt sa ifrån. Jag blev tvungen att lägga examensarbetet på hyllan och koncentrerar mig på att ta hand om mig själv. Det kändes som ett fruktansvärt misslyckande men jag insåg att detta var det enda rätta. Jag fick lydigt lyssna på kroppen, vila först och jobba sen. För jag insåg att funkade inte jag funkade inget annat heller.
Resterande delar av serien Min utmattningsberättelse finner du här.
Tiden efter att jag fick min diagnos utmattningssyndrom och blev sjukskriven från studierna var som att gå runt i dimma. Jag visste inte vad jag ville eller vad jag mådde bra av. Ibland kunde jag nästintill känna mig schizofren på grund av alla motsträviga känslor som brottades i mig. Jag hade svårt för tystnad och ville helst inte vara ensam men samtidigt som jag ville ha sällskap klarade jag inte av att någon pratade med mig eller förde för mycket väsen. Alla känslor gick upp och ner, fram och tillbaka i en oerhört snabb takt, det var totalt kaos inombords.
Jag var mer eller mindre i ett konstant upplösningstillstånd samt förtvivlad och beslutsam om vartannat. Förtvivlad över att ha hamnat i denna situation, som jag inte visste hur jag skulle reda ut, och beslutsam över att jag minsann snart skulle vara på benen igen och få klart mitt examensarbete.
Då jag blev sjukskriven i början på våren så försökte jag vara ute så mycket jag orkade. Jag älskar naturen och speciellt våren, som är så otroligt vacker när träd, buskar och blommor vaknar till liv och bjuder på skiftningar av alla gröna nyanser. Jag hoppades på att naturen skulle kunna få mig att må bättre, men den framkallade istället ångest över att tiden gick och att jag inte kunde njuta på grund av att jag mådde så extremt dåligt. Jag kände det som att jag befann mig i ett katastrofläge, mitt liv passerade mitt framför mina ögon och jag var för sjuk för att kunna ta vara på det och njuta av det.
Förutom naturen så har hästar betytt oerhört mycket för mig under min uppväxt. Jag försökte därför ta mig tillbaka till stallet, att umgås med hästar och vara ute i naturen hade tidigare alltid fått mig att må så bra. Men jag hittade ingen ro, alls. Jag längtade visserligen till stallet men väl där kunde jag inte slappna av och vara i nuet, jag kände konstant en stress av att behöva åka hem och ta tag i massa saker. Saker som egentligen inte riktigt fanns eller behövde tas tag i. Det var bara en enorm tornado av känslor och inre panik! Jag jagade efter något som skulle få mig att må bra igen, bli mig själv igen!
Till och med när jag sov var jag stressad. Pressade tänder, spände mig och sov oroligt. Vad jag än gjorde och var jag än befann mig var jag stressad. Jag kunde inte koncentrera mig fullt ut på det jag för stunden ägnade mig åt då jag hela tiden fick starka känslor av att jag egentligen inte hade tid att göra det jag gjorde. Min hjärna hoppade hela tiden runt mellan olika saker som jag ”behövde ta tag i”. Jag visste inte var jag skulle göra av mig själv, jag var vilse, famlade blint och försökte greppa tag om något som skulle få mig upp över ytan igen. Så att jag åter kunna andas, hitta ett lugn och en riktning.
Jag hade oerhört svårt att acceptera min situation, låta det ta tid och vara i stunden. Jag var till och med arg på mig själv över att jag inte bara kunde slappna av och ta tillvara på tiden som, på grund av sjukskrivningen, var avsatt för återhämtning. Jag hade inga förpliktelser utan istället fått möjlighet att bara vara, ägna mig åt det jag mådde bra av och i lugn och ro komma tillbaka. Jag önskade så att jag kunde se sjukskrivningen som en paus och fantastisk chans till återhämtning. Men jag klarade det inte, stressen höll på att äta upp mig inifrån.
Det enda jag ville var att bli frisk. Nu! Med en gång! Jag hade inte tid att vara sjuk, jag ville så gärna bara få klart mitt examensarbete och komma igång med mitt liv utanför skolan. Det var ju nu allt skulle börja! Jag bar på en sån enorm frustration, förtvivlan och förvirring. Jag fick ångest och panik av att jag mådde dåligt och inte kunde slappna av. Jag blev ledsen över att jag inte kunde njuta av våren, fick panik över att tiden gick och att jag stod och stampade. Vilket bara ledde till att jag mådde ännu sämre. Det var ett enda stor kaos utan början och utan slut.
Resterande delar av serien Min utmattningsberättelse finner du här.
För ett tag sedan tog jag åter fram min dagbok, vilken jag fick i present när jag fyllde 11 år, och som fortfarande inte är utskriven. När jag var liten var det väldigt populärt med dagbok och jag ville hemskt gärna vara ”en sån som skriver dagbok” för jag tyckte det verkade så mysigt men då jag inte tyckte det var särskilt roligt är det inte mycket som har skrivits i den. I alla fall inte dagligen. Däremot har jag upptäckt att det är oerhört värdefullt att skriva under speciella perioder eller vid speciella händelser.
Precis när jag hade drabbats av utmattningen så började jag skriva igen, vilket jag flera gånger under åren varit glad för. Jag skrev dels i syfte att senare kunna gå tillbaka för att hitta mönster men också för att svart på vitt se att varje dag faktiskt inte var en skitdag även om det ofta kändes så. Detta var ett av flera verktyg i min process att komma framåt och läka.
Att skriva ner hur varje dag har upplevts är en bra idé då minnet sviker vid utmattning. Saker att anteckna kan vara mående, aptit, hur magen har känts, sömn samt vilken mat som ätits. Det som främst hjälpte mig var mina anteckningar och färgkodning (rött= dåligt, orange=neutral, grönt=bra) om mitt mående. Det fick mig att inse att jag faktiskt gjorde framsteg och kom framåt i min läkning, varje dag visade sig inte vara en dålig dag!
Även nu, långt senare, är det värdefullt för mig att gå tillbaka och läsa om hur jag mådde då, för snart 6 år sedan. Fortfarande idag känns vissa dagar extra svåra och tunga, då är det fint att gå tillbaka och tänka på den enorma resa jag gjort. Hur fantastiskt långt jag har kommit och vilken utveckling jag gjort, både kroppsligen och personligen.
Du som också varit eller är utmattad, vad är dit bästa lifehack för att ta dig framåt? Jag blir väldigt glad om du vill dela med dig!
När jag var 11 år började jag att rida på ridskola och sedan dess har hästar och ridning varit en stor del av mitt liv. Stallet har för mig alltid varit förknippat med glädje, att få umgås och njuta av naturen från hästryggen. Det är något magiskt med ridning som är svårt att sätta ord på. Det senaste året har ridningen fått en ännu större betydelse än tidigare – den är nu en viktig del av min stresshantering.
Jag började med hästar för att det var roligt, och jag fortsatte för att det också visade sig att jag var bra på det. Från att ha ridit på ridskola några år fick jag så småningom även börja leda turer själv, vilket jag älskade!
Under 10 år red jag kontinuerligt men då jag började studera på högskola och flyttade blev jag tvungen att ta uppehåll. Jag red lite då och då men inte alls i lika hög utsträckning som tidigare vilket var en stor saknad.
För drygt ett år sedan startade ägarna till stallet där jag red som liten upp ett nytt islandshästföretag. Jag var inte sen att boka in min första ridtur samt anmäla mig till ridskolan. Ridningen är en svår konst och det finns alltid nytt att lära!
Det var underbart att efter så många år vara tillbaka i stallet bland hästarna igen. Förutom glädjen och gemenskapen så upptäckte jag något jag inte hade haft en tanke på. Ridningen visade sig ha enormt positiv effekt på min stress, närvaro och även kroppskännedom.
I stallet är jag verkligen bara ”här och nu”, det finns inget annat i mina tankar än det jag gör för stunden. Det är så underbart att kunna koppla bort alla snurrande tankar och all stress rinner av mig så fort jag kliver in i stallet. Jag kan andas djupt och mina spänningar i käkarna är som bortblåsta. Jag har aldrig någonsin tidigare uppskattat att mocka, sopa stallgolvet och packa höpåsar så mycket som jag gör idag, det är en fantastisk övning i närvaro.
Att börja i ridskola igen har varit väldigt positiv för min kroppskännedom – jag har en tendens att omedvetet spänna mina muskler. Till viss del har jag själv blivit mer medveten, men det finns fortfarande små muskler jag har mindre koll på. Jag har bland annat fått erfara att spända armbågar, knän eller axlar kan vara hela skillnaden på om hästen går i ren tölt eller om det blir en blandning av flera gångarter.
Hästar är fantastiskt känsliga och blir en spegel av vår egen kropp och sinnesstämning. I hantering och ridning visar hästarna direkt om jag är stressad eller spänd. Det är så häftigt egentligen hur väl de känner av och kan läsa oss människor. De kan lära oss väldigt mycket om oss själva!
Bicom bioresonansterapi utvecklades på 70-talet i Tyskland och är en form av energimedicin. Bicom används idag i 90 läder av läkare, veterinärer, terapeuter, tandläkare osv.
Hur funkar det?
Kroppen kommunicerar på olika sätt, bland annat via energi – frekvenser. Maskinen som används vid behandling är byggd för att hämta dessa frekvenser från varje unik individ men också hämta och läsa av frekvenser från olika ämnen. All materia har sitt eget frekvensmönster.
Till maskinen kopplas olika elektroder som placeras på klienten. Dessa elektroder placeras i regel på symtomområden eller på organ som ska balanseras energimässigt. Behandlingen skickas sen tillbaka via en modulationsmatta som klienten ligger på. Frekvensen som hämtas innehåller unik information från varje individ. Denna information stärks antingen upp, lugnas ner eller släcks ut, detta bestäms genom att testa fram vad klienten svarar på.
För att till exempel behandla en allergi så används maskinen för att läsa av vilka ämnen/allergener som ger en reaktion. Detta ämnes specifika frekvensmönster skickas spegelvänt in i kroppen med hjälp av maskinen via dess plattor. När de två frekvensmönstren sedan träffas, blir det plus/minus noll, de slår ut varandra. Allergenet har blivit neutraliserat och stressen (reaktionen) i kroppen kring detta specifika ämne har släckts ut. Denna process kan behöva upprepas olika många gånger beroende på hur mycket det är som belastar personen.
Förutom det specifika allergenet, säg pollen, så testas även andra allergener som kan skapa en cocktaileffekt (överbelasta kroppen) ihop med pollen så som mögel- och svampsporer. En överbelastad kropp leder till mer stress vilket i sin tur leder till fler blockeringar, mer överkänslighet och fler näringsbrister vilket gör att kroppen funkar sämre och blir än mer överbelastad. En ond spiral har skapats.
Citronsyra är ett ämne som ofta har ett finger med i spelet vid allergier. Syntetisk citronsyra är tillverkat med hjälp av svartmögel vilket i sig inte alls är bra för hälsa. Har du problem med allergi, eksem eller andra hudproblem prova då att utesluta citronsyra och se vad det gör för dig! Tänk på att citronsyra finns i många olika produkter – mat, tillskott, tvättmedel, hudkräm osv.
Allt som avlastar kroppen skapar utrymme för att kroppen ska orka med.
Markus Johansson
Kroppen är en helhet
Kroppen är en helhet, alla dina val du gör dagligen påverkar hela din kropp – positivt eller negativ. För ett bestående resultat av behandlingen är det viktigt att hjälpa kroppen och avlasta den genom tillräcklig vila och återhämtning, träning och minimalt med stress samt fylla på den med näringsrik mat. Allt som på något sätt belastar kroppen skapar en obalans vilket gör att kroppen fungerar sämre och tids nog är du på ruta ett igen. Vill du ha en förändring på riktigt måste du också förändra något. Du kommer inte få ett annat resultat om du fortsätter på samma sätt som du alltid gjort.
Varför sökte jag mig till Bicom?
Då jag inte lyckades få hjälp hos vården (eller annan terapeut) med skenande eksem över hela kroppen och en icke fungerande kropp på många plan så valde jag, efter rekommendation, att söka hjälp hos Markus på Allerga. Jag behövde hjälp att förstå vad som inte stod rätt till.
Stress och efterföljande utmattning hade resulterat i sänkt immunförsvar med täta infektioner, hjärndimma, fler och fler födoämnesallergier och total orkeslöshet. Innan jag gick på min första behandling med Bicom hade jag länge försökt på olika sätt att stötta min kropp i läkningen. Jag la om min kost till att äta mer näringsrikt och mer vegetariskt, jag fyllde även på med näring via tillskott. Jag provade diverse hudvårdsprodukter för att få bukt på eksemet men utan framgång. Trots att jag försökte ge min kropp de bästa förutsättningar fortsatte mitt tillstånd bara att bli värre. Det spelade ingen roll vad jag gjorde, min kropp fungerade ändå inte normalt. Det var något som inte stod rätt till.
Jag upplevde det som att min kropp befanns sig i ”blackout-läge”, den hade alldeles för mycket att ta tag i och visste inte riktigt var den skulle börja, den var överväldigad och paralyserad. Stressen under många år, och utmattningen som följde, hade överbelastat mina organ, lever och njurar orkade inte längre göra sitt jobb. Jag behövde hjälp att kicka igång mitt system som hade gått i baklås.
Vad har det gjort för mig?
Redan innan första besöket blev jag ombedd att rensa ut alla produkter med citronsyra. Jag som var noga med att köpa naturliga och ekologiska produkter trodde att de produkter jag hade var bra men fick nu bakläxa. Jag fann citronsyra i många av mina produkter – hudvård, tvättmedel, mat och kosttillskott. Den produkt jag blev mest förvånad över att finna citronsyra i var kortisonkrämen jag använde. Nu fick jag en förklaring till varför jag fick allt mer eksem ju mer jag smorde in mig med kortison!
Vid mitt första besök hos Markus var min kropp, som förväntat, ordentligt överbelastad och mitt immunförsvar rejält sänkt. Mina energiflöden i kroppen var inte som det borde och mina organ orkade inte göra sitt jobb. Bägaren hade för längesedan runnit över, kroppen klarade inte längre av att hantera det kaos och den obalans som rådde.
Markus började med att lugna ner kroppen för att sedan nysta i det trassel som min insida kunde liknas vid. Han fick igång energiflödena (kan liknas vid kugghjulen i ett maskineri) så att organen orkade börja rensa ut allt skräp Han mätte även av vilka ämnen som skapade en reaktion och en stress hos mig. Det som gav störst reaktion var svartmögel samt citronsyra, två ämnen som gärna förvärrar allergi och eksem.
Nu började bitarna falla på plats! Inte konstigt att jag blev allt värre ju mer jag försökte när de produkter, mat, tvättmedel, kosttillskott och till och med kortison jag tänkte skulle hjälpa innehöll citronsyra. Jag hade fått i mig mängder med citronsyra! Förutom att mitt eksem började lugna sig relativt fort efter att jag slutat tillföra min kropp citronsyra så uppmärksammade jag även att den hjärndimma jag gått runt med började lätta!
Redan efter första besöket kunde jag tydligt känna att min kropp började lugna ner sig och få kontroll över kaoset, den började jobba metodiskt och lugnt. Efter 5 behandlingar hos Markus hade min kropp börjat komma i balans riktigt ordentligt och fungerade nu långt mycket bättre än den gjort på många år!
Jag är helt säker på att det utan Markus hjälp hade tagit mig många fler år för mig att bli fri från eksem och återfå en kropp i balans.
Bron symboliserar slutet och början på något nytt som en utmattning innebär.
Oktober 2013, ungefär ett halvår innan utmattningen, började jag känna av tecken som tydde på att något inte stod rätt till. Det började med att jag kände mig allt mer trött och allt mer stressad. Stress hade hittills varit mitt normaltillstånd, men nu började det eskalerar allt mer. Något stämde inte.
I mitten på november blev jag sjuk. Först i vanlig förkylning som sedan gick över i en kraftig halsinfektion. Jag har aldrig någonsin varit med om en så aggressiv halsinfektion. Den var orsakad av virus och inget kunde därför göras. I 10 dagar hade jag hög feber och mådde rejält dåligt. Detta var bara starten på en rad infektioner på grund av rejält nedsatt immunförsvar.
Under denna tid studerade jag och bodde själv i min studentlägenhet långt ifrån familjen. Det hade hunnit bli december och i och med att jag inte såg ett slut på infektionen förberedde jag mig på att behöva fira jul ensam i min lägenhet. Men som tur var när dagen för hemgång var kommen lyckades jag packa och sätta mig på tåget. Det var nog mitt livs jobbigaste tågresa men väl hemma hos familjen började jag äntligen att tillfriskna, men jag kände mig aldrig helt frisk.
Efter en lång ledighet tog vårterminen vid, min sista termin på högskolan. Nu blev det allt mer påtagligt att jag inte var mig själv. Jag som brukade älska att skriva hade nu istället jättesvårt att formulera mig och tappade ord. Fick panik och ångest inför varje ny uppgift och mådde allmänt dåligt. Jag kände mig allt mer gråtfärdig, nedstämd och otrygg. Allt detta ledde till en stor kamp, jag ville så gärna få min examen. Om jag bara kunde orka lite till, sen skulle jag vara ledig och fri. Men stressen växte i rasande fart, det var redan för sent att rädda mitt sjunkande skepp. Jag kunde inte längre streta emot utan vågen av stress översköljde mig.
Den 1 april 2014 bröt jag ihop totalt och kunde inte längre få något gjort. Kroppen sa till slut ifrån. Av läkare fick jag vet att jag hade drabbats av utmattningssyndrom. Min kropp var helt slut! När jag väl slutade kämpa emot kände jag för första gången vilken enorm stress jag bar på. Det var som att någon hade ryckt mig ur en dimma. Plötsligt förstod jag hur påfrestad min kropp varit.
Det var ingen enskild händelse eller studierna som tog knäcken, utan jag hade ditintills levt med stress närvarande hela livet. Så min kropp hade under väldigt lång tid nöts ner tills att den inte längre kunde fungera normalt.
Den stunden när jag förstod att jag inte längre kunde leva som vanligt var den absolut värsta stunden i mitt liv. Mitt liv hade ju knappt börjat, jag hade så många drömmar, så många planer….! Från att ha varit en levnadsglad, sprallig och pratsam tjej blev jag väldigt tyst, sorgsen och nedstämd.
Men långt där inne visste jag att den levnadsglada tjejen fortfarande fanns, med en vilja av stål – en vilja att bli frisk! Jag började sakta vandra på en lång och krokig väg, med siktet instället på att bli frisk!
Resterande delar av serien Min utmattningsberättelse finner du här.
BAKGRUND: I april 2014, efter att ha mått allt sämre under ett halv års tid, fick jag diagnosen utmattningssyndrom. Vägen tillbaka har varit lång och krokig, men för ett tag sedan hittade jag en viktig pusselbit. En pusselbit som snabbt satte raketfart på tillfrisknandet av min hjärna.
I maj, förra året, träffade jag en tjej vid namn Erica (Healthylicious), som berättade att hon själv hade haft stora problem med sin hjärna pga. hjärnskakning och utmattning, vilket hon lidit av i flera år.
Hon introducerade mig till det som hjälpt henne, att bli ofantligt mycket bättre, – ett väl utformat och genomtänkt koncept som hjälper hela kroppen att komma i balans på cellnivå. Konceptet handlar om att balansera omega3 och omega6 samt fylla på kroppens förråd av omega3 med en högkvalitativ och testbaserad produkt. Genom fettsyratester kollas omegabalasen, nivån av omega3 i blodet samt andra parametrar – både före och en tid efter intag av oljan.
Min medvetenhet om att hjärnan blir kraftigt påverkad vid en utmattning, vilket har bevisats genom forskning, och är nu mera vida känt, plus det faktum att hjärnan består av fett, och till stor det av omega3, gjorde att jag inte tvekade att prova. Jag var väldigt spänd på eventuella förbättringar!
Att åka på spa är för mig starkt kopplat till lyx och avslappning. För att riktigt maxa årets semester passa jag och pojkvännen på att ta del av ett erbjudande* och unna oss en spa-dag på Hagabadet Drottningtorgets PureSpa. Hagabadet har tre anläggningar i Göteborg, den ursprungliga i Haga samt en centralt vid Drottningtorget och en på Hisingen vid Älvstranden. På alla tre anläggningar finns PureSpa och möjlighet till träning såsom yoga och gym samt andra kurser och event.
Vi valde denna gång att besöka Drottningtorget efter att fått veta att denna anläggning är något murrigare och mer dämpad i belysning och färgval. Det var minst sagt mysigt och avslappnande att komma ner till en rofylld oas från det bullriga stadslivet precis utanför.
De flesta förknippar omega3 med lax, men är det verkligen den bästa källan?
Säkert har du hört talas om fettsyran omega3 och kanske även dess kompanjon omega6. Dessa två fettsyror är essentiella, livsnödvändiga, och måste vara i perfekt balans. Kroppen kan inte producera varken omega3 eller omega6 utan de måste tillföras via kosten. Men med dagens kost har de allra flesta en rejäl obalans pga att vi lätt får i oss alldeles för mycket omega 6 och alldeles för lite omega3. Helst ska dessa förekomma i det optimala förhållandet av 1:1. De allra flesta har dock ett förhållande som är 12:1 eller mer.
Omega3 och omega6 jobbar ihop som ett team, medan omega3 bland annat verkar antiinflammatoriskt och hämmar blodet från att koagulera så gör omega6 det motsatta. Båda behövs dock för en välfungerande kropp. Det är av yttersta vikt att de finns i exakt rätt balans annars kan det t.ex. leda till att kroppen hamnar i kronisk inflammation och kroppen får då kämpa med obalans och inflammation istället för att ta hand om alla andra vitala processer.
Yasuragi är ett japansk-inspirerat spa-hotell strax utanför Stockholm, Saltsjö-Boo, med utsikt över Stockholms skärgård. Här infinner sig ett lugn så fort man lämnat parkeringen. Gångvägen upp till anläggningen är kantad av röda valv ”Myōjin torii”, det doftar underbart av skogen intill och fågelkvitter är det enda som hörs.
Anläggningen har dämpad belysning och mycket naturmaterial. På flera ställen i anläggningen råder det mobilförbud vilket ökar avkopplingen och återhämtningen. För att minska synintrycken och skapa enkelhet bär alla gäster likadana badkläder och Yukatas (japansk bomullsrock), vilka får behållas.
Yasuragi är ett japansk-inspirerat spa-hotell strax utanför Stockholm, Saltsjö-Boo, med utsikt över Stockholms skärgård. Här infinner sig ett lugn så fort man lämnat parkeringen. Gångvägen upp till anläggningen är kantad av röda valv ”Myōjin torii”, det doftar underbart av skogen intill och fågelkvitter är det enda som hörs.
HÄLSOKLOK 