UR JORDEN VÅR MAT ÄR KOMMEN…

pexels-photo-265216.jpeg

Jordbruket har i årtusenden varit en viktig del av människans historia. Till en början var odlingarna småskaliga och till för den egna familjen men med tiden blev de allt större. I Sverige blev jordbruket på 1700-talet en viktig del för Sveriges tillväxt. I och med Storskiftesreformen fick bönderna större och mer sammanhängande jordplättar att odla på. Även redskapen utvecklades och gjorde därmed att jordbruket blev mer effektivt och skördarna större.

I och med att jordbruket blev större blev också trycket på jordarna hårdare. När samma mark odlas år efter år blir jorden med tiden allt mer fattig på mineraler, jorden blir utarmad. Eftersom allt som odlas tar upp mineraler och annan näring från marken via rötterna så tar näringsämnena efter ett tag slut om inte nytt tillsätts. Detta var inte ett problem förrän människan började odla i stor skala och transportera bort stora mänger näringsämnen som istället hamnar i sjöar och hav. Naturen har i alla tider själv sett till att återföra mineraler genom att växter dör och förmultnar på plats, de blir till slut jord som nästa växt kan växa av. Men tyvärr så lämnas jordarna idag utan förmultnande växter.

Mängden näringsämnen i många av våra matråvaror har minskat betydligt. En viktig orsak till detta är att det konventionella industrijordbruket länge varit alltför ensidigt inriktat på kortsiktig maximering av skördarna, medan odlingsjordarna utarmas alltmer. | Granstedt, A och Ununger, J

Konstgödsel introduceras

På 1900-talet började konstgödsel att användas, detta visade sig kunna öka skördarna ordentligt. Problemet är dock att enbart kväve, fosfor och kalium (NKP) återförs till jorden. Detta har med tiden skapat en obalans mellan mineraler och dödat de viktiga jordbakterierna. Konstgödsel medför också att växternas rötter enklare får för mycket av ett ämne och har då svårare att ta upp andra ämne som den så väl behöver! Detta resulterar i en växt utan rätt mineralbalans vilket innebär dåligt näringsvärde – växterna lider av näringsbrist. Utan rätt näring får växterna lättare angrepp av skadedjur, de blir svagare och dör lättare. Det är heller inte enbart mineraler som är viktiga för en välmående jord, även bakterier, svampar, mögel, maskar, insekter och andra små organismer behövs för att bringa och upprätthålla liv i växterna.

”Sjuk jord skapar sjuka växter, vilka i sin tur skapar sjuka djur och till slut sjuka människor” Doktor Gary Price Todd

Bristen på bra mineraler i jorden ger inte bara växterna näringsbrist utan också vi människor och djur, som äter av de odlade grödorna, får näringsbrist. På 100 år har mineralerna i jorden minskat med 76%, det är extremt mycket!

Enda sättet för gemene man att få i sig ordentligt med mineraler, utöver att äta en varierad och balanserad kost med mycket frukt och grönt, är att äta kosttillskott av bra kvalité. För sanningen är att vi skulle behöva äta kolossala mängder frukt och grönt för att få i oss ordentligt med näringsämnen vilket är omöjligt.


Källor: Dagens samhälle, Nutritor

VÄLJ RÄTT POTATIS – VÅR MEST BESPRUTADE GRÖDA

Visste du att potatis är vår mest besprutade gröda? Ja, så är det faktiskt och varje år äter vi hela 80 kilo per person. Vilket borde betyda att vi får i oss en hel del olika bekämpningsmedel.

Potatis måste besprutas kraftigt, ibland upp till 12 gånger, för att de ska kunna stå emot diverse angrepp. Sommarpotatisen besprutas tre till fyra gånger medan vinterpotatisen besprutas mellan 10-12 gånger! King Edward och Bintje kräver mer besprutning än andra nyare sorter, de sprutas upp emot var 7e dag!

– Det är nästan vart fjärde prov som innehåller detekterbara halter men under gränsvärdena, konstaterar Petra Fohgelberg, statsinspektör på Livsmedelsverket.

Även om majoriteten av den konventionella potatisen vi äter, enligt Livsmedelsverket, innehåller halter av bekämpningsmedel som är under gränsvärdena så måste vi ha cocktaileffekten i beaktande. De studier som idag finns på kemikaliers effekter är gjorda på en kemikalie i taget, vi vet alltså inte vad som sker när flera kemikalier blandas. Detta kallas Cocktaileffekten. Gränsvärden som anses säkra blir plötsligt kanske inte det längre när vi får i oss kemikalier från många olika håll, både mängd och antal ökar. Hur påverkar det kroppen? Kemikalier är långt ifrån naturligt för kroppen, vissa är svåra att bryta ner och andra till och med lagras i kroppen.

Ekologisk odlad potatis är därför ett väldigt bra val, du värnar på så sätt om din hälsan och miljön samt bidrar till ett mer hållbart jordbruk! Jag kan själv även intyga att de är stor skillnad på konventionell och ekologisk potatis – den är så mycket godare! Jag har alltid tyckt att uppvärm potatis som redan varit tillagad alltid smakat konstigt men med ekologisk potatis är detta faktiskt inget problem!

Välj rätt potatis

1. Ekologisk potatis odlad i Sverige, helst närproducerad.
2. Ekologisk importerad potatis.
3. Konventionellt odlad potatis av tåligare sort t ex Princess och Ditta.

Undvik

1. Potatis med högt bekämpningsbehov så som King Edward och Binjte
2. Importerad potatis

Om alla svenskar valde svensk, ekologisk potatis så skulle 95 ton bekämpningsmedel för blastdödning, mot ogräs och svamp aldrig komma ut i miljön eller påverka människors hälsa. Källa: SCB

Hjälpt till att stödja den ekologiska odlingen! Den är viktigt för vår hälsa, miljö och framtid.


Källor: Sund.nu, Svt Nyheter
Mer info: Naturskyddsföreningen (pdf)