STRESS, PANIK OCH KÄNSLOMÄSSIGT KAOS| MIN UTMATTNINGSBERÄTTELSE, DEL 3

I samband med att juni kom tog min sjukskrivning slut eftersom vårterminen var till ända och mina studier vara klara. Jag fortsatte att leta efter min väg framåt och försökte ta hand om mig på bästa sätt. Bara jag vilade lite till så skulle jag nog snart bli bra igen.

Hur jag än försökte vilade jag knappast, jag kunde inte finna ro. Min kropp befann sig i ett konstant panikslaget tillstånd och stresspåslaget var enormt. Mitt examensarbete kunde jag inte släppa utan det hängde konstant över mig. Eftersom jag ändå inte kunde vila bestämde jag mig för att göra ett försök att få det klart till höstterminen. Jag ville få det ur världen så fort som möjligt. Och sen skulle jag äntligen kunna vila!

Då det var sommar och varmt försökte jag peppa mig själv genom att sitta utomhus med alla mina böcker, papper och anteckningar. Jag jobbade på och kom framåt om än långsamt. Koncentrationen var låg och jag kände mig ständigt uppjagad och stressad över mitt projekt. Hur skulle jag någonsin få ihop det?

Inte nog med alla känslostormar, total brist på energi och panik, så började kroppen signalera ännu mer om att allt faktiskt inte stod rätt till. Jag blev under sommaren sjuk i förkylning eller halsinfektion så ofta som varannan vecka. Redan under våren hade jag blivit sjuk allt oftare men nu var det värre än någonsin.

Som om det inte redan var nog så började också ännu fler symtom att visa sig, jag tappade enorma mängder hår och eksem hade börjat dyka upp på olika ställen i ansiktet samt i hårbotten. Och värre skulle det bli. Men det visste jag inte då utan jag fortsatte att pusha för att bli färdig med min examen, jag kunde ju ana målsnöret! Och sen skulle jag minsann vila.

I augusti, efter ett samtal med min handledare, började jag dock inse att det inte skulle gå. Jag kom inte framåt i den takt jag behövde och det var inte värt att tvinga mig själv att prestera när min kropp ytterst tydligt sa ifrån. Jag blev tvungen att lägga examensarbetet på hyllan och koncentrerar mig på att ta hand om mig själv. Det kändes som ett fruktansvärt misslyckande men jag insåg att detta var det enda rätta. Jag fick lydigt lyssna på kroppen, vila först och jobba sen. För jag insåg att funkade inte jag funkade inget annat heller.


Resterande delar av serien Min utmattningsberättelse finner du här.

HUR OFTA BEFINNER DU DIG I TYSTNAD?

Solnedgång vid havet. Tystnad och vågskvalp.

Har du hört talas om serien Lyckomaten på SVT? Jag har nyligen sett klart på hela serien och är riktigt imponerad. Den tar upp fler faktorer än bara mat som viktiga komponenter för att leva ett bättre och mer hälsosamt liv.

En av faktorerna är tystnaden. Den är enormt viktigt för vårt välbefinnande samt vår hjärna. I vårt samhälle idag är det sällan eller aldrig som vi befinner oss i total tystnad, åtminstone inte en längre tid. Vi utsätts kontinuerligt för olika former av ljud, buller och brus.

Strax innan min utmattning var jag mer eller mindre aldrig i tystnad. Ju sämre jag mådde ju mer omgav jag mig med ljud och intryck från tv, radio, dator eller mobil. Helst flera enheter samtidigt. Jag hade oftast svårt att bara titta på två så jag hade gärna tv:n på, datorn bredvid med någon chat uppe samt mobilen också närvarande med någon sms-konversation. Inte ens när jag läste en bok inför läggdags kunde jag koncentrera mig på det 100%, utan mobilen fanns i närheten om någon skulle skriva till mig.

Just där och då reflekterade jag inte över all information som processades av min hjärna enbart i mitt hem. Det är nu i efterhand jag inser att min hjärna var extremt överbelastad.

Fördelar med tystnad

Tystnaden är viktig inte minst för vår mentala hälsa och stresshantering. För mycket ljud kan nämligen i sig själv vara en faktor för stress. Under tystnad får hjärnan möjlighet att återställa och återhämta sig genom att bearbeta all den information som inkommit, tankarna får flöda fritt och vi får möjlighet att dagdrömma. Tystnad och att befinna oss utan stimuli får hjärnan att börja jobba på ett annat sätt vilket sätter fart på vår kreativitet, vi kan koncentrera oss bättre och bli dessutom piggare.

Efter 2 minuters tystnad börjar stressnivån att sjunka och efter en längre tids tystnad skapas nya kopplingar och hjärnceller i hippocampus vilket är det centra i hjärnan som har hand om minne, inlärning och känslor. Den exakta tiden på hur länge vi bör vara i tystnad för att få bästa effekt går isär men fördelen med tystnad råder det ingen tvekan om!

I studier har tystnaden visat sig vara mer effektiv än lugn musik för att få ner stressnivån och bli avslappnad. Än mer effektivt än enbart tystnad har olika ljud från naturen visat sig vara.

Ta in tystnad & stillhet i vardagen

Att få in tystnad och stillhet som en naturlig del av vardagen upplever jag som något svårt. Vi har nog alla varit på ställen där tystnad och stillhet är mer närvarande, som när vi åker på spa, är på ett yogapass eller någon annan plats som naturligt bjuder in till stillhet. Men att få till det i vardagen är en utmaning.

Oftast så är våra livsscheman väldigt tajta så att få in ytterligare en sak kan skapa mer stress än det ger avslappning, åtminstone till en början. Nyckeln till att lyckas få till nya rutiner är att ta ett steg i taget och låta det ta tid. Var sak har sin tid och inom sinom tid så kommer du att få till det. Var snäll med dig själv i början och ha inte för höga ambitioner.

Lite är bättre än inget

Börja med att få till korta stunder i vardagen, tex när du borstar tänderna, går på toaletten, tar ett bad, äter frukost, dricker en kopp te eller kaffe. För att få till en bra rutin måste du börja någonstans och för att det inte ska bli för övermäktigt gäller det att börja litet.

Allt eftersom kan du utöka genom att börja din morgon i tystnad och se vad det gör för dig. Brukar du lyssna på musik eller poddar när du promenerar? Prova att ta din promenad utan ljud i öronen. Promenerar du i skog och natur får du extra bonus genom att naturen i sig har en lugnande inverka på oss.

Hur ofta befinner du dig i tystnaden? Vad har du för upplevelse av tystnad och hur gör du för att få in den i din vardag?

MENTAL HÄLSA VIA LIVSSTILSMEDICIN

Den mentala hälsa är något som det allt mer pratas om samtidigt som det är ett allt större problem i samhället. Mental hälsa är ett brett begrepp och inkluderar många olika symtom och sjukdomar. Det finns dock några grunder att ta fasta på för att öka det mentala välbefinnandet.

En viktig sak, som jag många gånger tidigare nämnt, är att kroppen är en helhet. Vi behöver förstå och se på kroppen som den enhet den är. Hjärnan påveras i höggrad av det som händer i kroppen. Har du problem med mage och tarm, är belastad av toxiner, äter en dålig kost, har näringsbrister, födoämnesintoleranser, obalanser i hormoner eller brist på rörelse samt återhämtning så påverkas hjärnan precis som övriga kroppen.

Alla typer av problem ovan skapar en obalans i kroppen vilket skapar en stressreaktion. Stress behöver alltså inte vara en faktisk händelse utan kan till och med utlösas av våra egna tankar men också av socker, alkohol och kaffe. Vår hjärnan är extremt känslig mot mot stress, vilket förr var ett måste för överlevnad men som idag ofta sätter käppar i hjulen för oss.

Vid stress påverkas vår prefontala cortex vilket bidrar till att vi lätt blir mindre tankeflexibla (vi har svårt att se andra vägar/lösningar), får sämre minne, sämre beslutsförmåga, sämre koncentration, sämre planeringsförmåga och sämre koll på våra rörelser. Kronisk stress gör att våra kopplingar i hjärnan blir sämre – det blir sämre kommunikation mellan nervcellerna, och att hjärnan får förändringar. Ett sätt att behålla en god mental hälsa är genom livsstilsmedicin.

Vad är livsstilsmedicin?

Livsstilsmedicin är ett koncept som innebär att lägga om sin livsstil till att blir mer hälsosam för att ge kroppen rätt förutsättningar till att självläka samt goda förutsättningar till att hålla sig frisk. De områden som berörs är kost, näring, rörelse, återhämtning och sömn. Det handlar om att se helheten – hela människan och dess behov.

Så för att vi ska bibehålla samt återfå en god mental hälsa är det några områden som är extra viktiga. Vi behöver återhämtning i form av sömn och vila, vi behöver bra mat och näring samt undvika toxiner, vi behöver rörelse samt en mage och tarm som funkar korrekt. Alla dessa områden är något jag kommer att berör djupare i kommande inlägg.

RIDNINGEN ÄR MIN STRESSHANTERING

Galopp i snö en vacker vinterdag

När jag var 11 år började jag att rida på ridskola och sedan dess har hästar och ridning varit en stor del av mitt liv. Stallet har för mig alltid varit förknippat med glädje, att få umgås och njuta av naturen från hästryggen. Det är något magiskt med ridning som är svårt att sätta ord på. Det senaste året har ridningen fått en ännu större betydelse än tidigare – den är nu en viktig del av min stresshantering.

Jag började med hästar för att det var roligt, och jag fortsatte för att det också visade sig att jag var bra på det. Från att ha ridit på ridskola några år fick jag så småningom även börja leda turer själv, vilket jag älskade!

Under 10 år red jag kontinuerligt men då jag började studera på högskola och flyttade blev jag tvungen att ta uppehåll. Jag red lite då och då men inte alls i lika hög utsträckning som tidigare vilket var en stor saknad.

För drygt ett år sedan startade ägarna till stallet där jag red som liten upp ett nytt islandshästföretag. Jag var inte sen att boka in min första ridtur samt anmäla mig till ridskolan. Ridningen är en svår konst och det finns alltid nytt att lära!

Det var underbart att efter så många år vara tillbaka i stallet bland hästarna igen. Förutom glädjen och gemenskapen så upptäckte jag något jag inte hade haft en tanke på. Ridningen visade sig ha enormt positiv effekt på min stress, närvaro och även kroppskännedom.

I stallet är jag verkligen bara ”här och nu”, det finns inget annat i mina tankar än det jag gör för stunden. Det är så underbart att kunna koppla bort alla snurrande tankar och all stress rinner av mig så fort jag kliver in i stallet. Jag kan andas djupt och mina spänningar i käkarna är som bortblåsta. Jag har aldrig någonsin tidigare uppskattat att mocka, sopa stallgolvet och packa höpåsar så mycket som jag gör idag, det är en fantastisk övning i närvaro.

Att börja i ridskola igen har varit väldigt positiv för min kroppskännedom – jag har en tendens att omedvetet spänna mina muskler. Till viss del har jag själv blivit mer medveten, men det finns fortfarande små muskler jag har mindre koll på. Jag har bland annat fått erfara att spända armbågar, knän eller axlar kan vara hela skillnaden på om hästen går i ren tölt eller om det blir en blandning av flera gångarter.

Hästar är fantastiskt känsliga och blir en spegel av vår egen kropp och sinnesstämning. I hantering och ridning visar hästarna direkt om jag är stressad eller spänd. Det är så häftigt egentligen hur väl de känner av och kan läsa oss människor. De kan lära oss väldigt mycket om oss själva!