MENTAL HÄLSA VIA LIVSSTILSMEDICIN

Den mentala hälsa är något som det allt mer pratas om samtidigt som det är ett allt större problem i samhället. Mental hälsa är ett brett begrepp och inkluderar många olika symtom och sjukdomar. Det finns dock några grunder att ta fasta på för att öka det mentala välbefinnandet.

En viktig sak, som jag många gånger tidigare nämnt, är att kroppen är en helhet. Vi behöver förstå och se på kroppen som den enhet den är. Hjärnan påveras i höggrad av det som händer i kroppen. Har du problem med mage och tarm, är belastad av toxiner, äter en dålig kost, har näringsbrister, födoämnesintoleranser, obalanser i hormoner eller brist på rörelse samt återhämtning så påverkas hjärnan precis som övriga kroppen.

Alla typer av problem ovan skapar en obalans i kroppen vilket skapar en stressreaktion. Stress behöver alltså inte vara en faktisk händelse utan kan till och med utlösas av våra egna tankar men också av socker, alkohol och kaffe. Vår hjärnan är extremt känslig mot mot stress, vilket förr var ett måste för överlevnad men som idag ofta sätter käppar i hjulen för oss.

Vid stress påverkas vår prefontala cortex vilket bidrar till att vi lätt blir mindre tankeflexibla (vi har svårt att se andra vägar/lösningar), får sämre minne, sämre beslutsförmåga, sämre koncentration, sämre planeringsförmåga och sämre koll på våra rörelser. Kronisk stress gör att våra kopplingar i hjärnan blir sämre – det blir sämre kommunikation mellan nervcellerna, och att hjärnan får förändringar. Ett sätt att behålla en god mental hälsa är genom livsstilsmedicin.

Vad är livsstilsmedicin?

Livsstilsmedicin är ett koncept som innebär att lägga om sin livsstil till att blir mer hälsosam för att ge kroppen rätt förutsättningar till att självläka samt goda förutsättningar till att hålla sig frisk. De områden som berörs är kost, näring, rörelse, återhämtning och sömn. Det handlar om att se helheten – hela människan och dess behov.

Så för att vi ska bibehålla samt återfå en god mental hälsa är det några områden som är extra viktiga. Vi behöver återhämtning i form av sömn och vila, vi behöver bra mat och näring samt undvika toxiner, vi behöver rörelse samt en mage och tarm som funkar korrekt. Alla dessa områden är något jag kommer att berör djupare i kommande inlägg.

SOM I EN TJOCK DIMMA | MIN UTMATTNINGSBERÄTTELSE, DEL 2

Tiden efter att jag fick min diagnos utmattningssyndrom och blev sjukskriven från studierna var som att gå runt i dimma. Jag visste inte vad jag ville eller vad jag mådde bra av. Ibland kunde jag nästintill känna mig schizofren på grund av alla motsträviga känslor som brottades i mig. Jag hade svårt för tystnad och ville helst inte vara ensam men samtidigt som jag ville ha sällskap klarade jag inte av att någon pratade med mig eller förde för mycket väsen. Alla känslor gick upp och ner, fram och tillbaka i en oerhört snabb takt, det var totalt kaos inombords.

Jag var mer eller mindre i ett konstant upplösningstillstånd samt förtvivlad och beslutsam om vartannat. Förtvivlad över att ha hamnat i denna situation, som jag inte visste hur jag skulle reda ut, och beslutsam över att jag minsann snart skulle vara på benen igen och få klart mitt examensarbete.

Då jag blev sjukskriven i början på våren så försökte jag vara ute så mycket jag orkade. Jag älskar naturen och speciellt våren, som är så otroligt vacker när träd, buskar och blommor vaknar till liv och bjuder på skiftningar av alla gröna nyanser. Jag hoppades på att naturen skulle kunna få mig att må bättre, men den framkallade istället ångest över att tiden gick och att jag inte kunde njuta på grund av att jag mådde så extremt dåligt. Jag kände det som att jag befann mig i ett katastrofläge, mitt liv passerade mitt framför mina ögon och jag var för sjuk för att kunna ta vara på det och njuta av det.

Stenmur med vitsippor framför.

Förutom naturen så har hästar betytt oerhört mycket för mig under min uppväxt. Jag försökte därför ta mig tillbaka till stallet, att umgås med hästar och vara ute i naturen hade tidigare alltid fått mig att må så bra. Men jag hittade ingen ro, alls. Jag längtade visserligen till stallet men väl där kunde jag inte slappna av och vara i nuet, jag kände konstant en stress av att behöva åka hem och ta tag i massa saker. Saker som egentligen inte riktigt fanns eller behövde tas tag i. Det var bara en enorm tornado av känslor och inre panik! Jag jagade efter något som skulle få mig att må bra igen, bli mig själv igen!

Till och med när jag sov var jag stressad. Pressade tänder, spände mig och sov oroligt. Vad jag än gjorde och var jag än befann mig var jag stressad. Jag kunde inte koncentrera mig fullt ut på det jag för stunden ägnade mig åt då jag hela tiden fick starka känslor av att jag egentligen inte hade tid att göra det jag gjorde. Min hjärna hoppade hela tiden runt mellan olika saker som jag ”behövde ta tag i”. Jag visste inte var jag skulle göra av mig själv, jag var vilse, famlade blint och försökte greppa tag om något som skulle få mig upp över ytan igen. Så att jag åter kunna andas, hitta ett lugn och en riktning.

Jag hade oerhört svårt att acceptera min situation, låta det ta tid och vara i stunden. Jag var till och med arg på mig själv över att jag inte bara kunde slappna av och ta tillvara på tiden som, på grund av sjukskrivningen, var avsatt för återhämtning. Jag hade inga förpliktelser utan istället fått möjlighet att bara vara, ägna mig åt det jag mådde bra av och i lugn och ro komma tillbaka. Jag önskade så att jag kunde se sjukskrivningen som en paus och fantastisk chans till återhämtning. Men jag klarade det inte, stressen höll på att äta upp mig inifrån.

Det enda jag ville var att bli frisk. Nu! Med en gång! Jag hade inte tid att vara sjuk, jag ville så gärna bara få klart mitt examensarbete och komma igång med mitt liv utanför skolan. Det var ju nu allt skulle börja! Jag bar på en sån enorm frustration, förtvivlan och förvirring. Jag fick ångest och panik av att jag mådde dåligt och inte kunde slappna av. Jag blev ledsen över att jag inte kunde njuta av våren, fick panik över att tiden gick och att jag stod och stampade. Vilket bara ledde till att jag mådde ännu sämre. Det var ett enda stor kaos utan början och utan slut.

Resterande delar av serien Min utmattningsberättelse finner du här.

DET VÄRDEFULLA I ATT SKRIVA DAGBOK

För ett tag sedan tog jag åter fram min dagbok, vilken jag fick i present när jag fyllde 11 år, och som fortfarande inte är utskriven. När jag var liten var det väldigt populärt med dagbok och jag ville hemskt gärna vara ”en sån som skriver dagbok” för jag tyckte det verkade så mysigt men då jag inte tyckte det var särskilt roligt är det inte mycket som har skrivits i den. I alla fall inte dagligen. Däremot har jag upptäckt att det är oerhört värdefullt att skriva under speciella perioder eller vid speciella händelser.

Precis när jag hade drabbats av utmattningen så började jag skriva igen, vilket jag flera gånger under åren varit glad för. Jag skrev dels i syfte att senare kunna gå tillbaka för att hitta mönster men också för att svart på vitt se att varje dag faktiskt inte var en skitdag även om det ofta kändes så. Detta var ett av flera verktyg i min process att komma framåt och läka.

Att skriva ner hur varje dag har upplevts är en bra idé då minnet sviker vid utmattning. Saker att anteckna kan vara mående, aptit, hur magen har känts, sömn samt vilken mat som ätits. Det som främst hjälpte mig var mina anteckningar och färgkodning (rött= dåligt, orange=neutral, grönt=bra) om mitt mående. Det fick mig att inse att jag faktiskt gjorde framsteg och kom framåt i min läkning, varje dag visade sig inte vara en dålig dag!

Även nu, långt senare, är det värdefullt för mig att gå tillbaka och läsa om hur jag mådde då, för snart 6 år sedan. Fortfarande idag känns vissa dagar extra svåra och tunga, då är det fint att gå tillbaka och tänka på den enorma resa jag gjort. Hur fantastiskt långt jag har kommit och vilken utveckling jag gjort, både kroppsligen och personligen.

Du som också varit eller är utmattad, vad är dit bästa lifehack för att ta dig framåt? Jag blir väldigt glad om du vill dela med dig!

RIDNINGEN ÄR MIN STRESSHANTERING

Galopp i snö en vacker vinterdag

När jag var 11 år började jag att rida på ridskola och sedan dess har hästar och ridning varit en stor del av mitt liv. Stallet har för mig alltid varit förknippat med glädje, att få umgås och njuta av naturen från hästryggen. Det är något magiskt med ridning som är svårt att sätta ord på. Det senaste året har ridningen fått en ännu större betydelse än tidigare – den är nu en viktig del av min stresshantering.

Jag började med hästar för att det var roligt, och jag fortsatte för att det också visade sig att jag var bra på det. Från att ha ridit på ridskola några år fick jag så småningom även börja leda turer själv, vilket jag älskade!

Under 10 år red jag kontinuerligt men då jag började studera på högskola och flyttade blev jag tvungen att ta uppehåll. Jag red lite då och då men inte alls i lika hög utsträckning som tidigare vilket var en stor saknad.

För drygt ett år sedan startade ägarna till stallet där jag red som liten upp ett nytt islandshästföretag. Jag var inte sen att boka in min första ridtur samt anmäla mig till ridskolan. Ridningen är en svår konst och det finns alltid nytt att lära!

Det var underbart att efter så många år vara tillbaka i stallet bland hästarna igen. Förutom glädjen och gemenskapen så upptäckte jag något jag inte hade haft en tanke på. Ridningen visade sig ha enormt positiv effekt på min stress, närvaro och även kroppskännedom.

I stallet är jag verkligen bara ”här och nu”, det finns inget annat i mina tankar än det jag gör för stunden. Det är så underbart att kunna koppla bort alla snurrande tankar och all stress rinner av mig så fort jag kliver in i stallet. Jag kan andas djupt och mina spänningar i käkarna är som bortblåsta. Jag har aldrig någonsin tidigare uppskattat att mocka, sopa stallgolvet och packa höpåsar så mycket som jag gör idag, det är en fantastisk övning i närvaro.

Att börja i ridskola igen har varit väldigt positiv för min kroppskännedom – jag har en tendens att omedvetet spänna mina muskler. Till viss del har jag själv blivit mer medveten, men det finns fortfarande små muskler jag har mindre koll på. Jag har bland annat fått erfara att spända armbågar, knän eller axlar kan vara hela skillnaden på om hästen går i ren tölt eller om det blir en blandning av flera gångarter.

Hästar är fantastiskt känsliga och blir en spegel av vår egen kropp och sinnesstämning. I hantering och ridning visar hästarna direkt om jag är stressad eller spänd. Det är så häftigt egentligen hur väl de känner av och kan läsa oss människor. De kan lära oss väldigt mycket om oss själva!

NÅGOT STÄMMER INTE | MIN UTMATTNINGSBERÄTTELSE, DEL 1

Bron symboliserar slutet och början på något nytt som en utmattning innebär.

Oktober 2013, ungefär ett halvår innan utmattningen, började jag känna av tecken som tydde på att något inte stod rätt till. Det började med att jag kände mig allt mer trött och allt mer stressad. Stress hade hittills varit mitt normaltillstånd, men nu började det eskalerar allt mer. Något stämde inte.

I mitten på november blev jag sjuk. Först i vanlig förkylning som sedan gick över i en kraftig halsinfektion. Jag har aldrig någonsin varit med om en så aggressiv halsinfektion. Den var orsakad av virus och inget kunde därför göras. I 10 dagar hade jag hög feber och mådde rejält dåligt. Detta var bara starten på en rad infektioner på grund av rejält nedsatt immunförsvar. 

Under denna tid studerade jag och bodde själv i min studentlägenhet långt ifrån familjen. Det hade hunnit bli december och i och med att jag inte såg ett slut på infektionen förberedde jag mig på att behöva fira jul ensam i min lägenhet. Men som tur var när dagen för hemgång var kommen lyckades jag packa och sätta mig på tåget. Det var nog mitt livs jobbigaste tågresa men väl hemma hos familjen började jag äntligen att tillfriskna, men jag kände mig aldrig helt frisk.

Efter en lång ledighet tog vårterminen vid, min sista termin på högskolan. Nu blev det allt mer påtagligt att jag inte var mig själv. Jag som brukade älska att skriva hade nu istället jättesvårt att formulera mig och tappade ord. Fick panik och ångest inför varje ny uppgift och mådde allmänt dåligt. Jag kände mig allt mer gråtfärdig, nedstämd och otrygg. Allt detta ledde till en stor kamp, jag ville så gärna få min examen. Om jag bara kunde orka lite till, sen skulle jag vara ledig och fri. Men stressen växte i rasande fart, det var redan för sent att rädda mitt sjunkande skepp. Jag kunde inte längre streta emot utan vågen av stress översköljde mig.

Den 1 april 2014 bröt jag ihop totalt och kunde inte längre få något gjort. Kroppen sa till slut ifrån. Av läkare fick jag vet att jag hade drabbats av utmattningssyndrom. Min kropp var helt slut! När jag väl slutade kämpa emot kände jag för första gången vilken enorm stress jag bar på. Det var som att någon hade ryckt mig ur en dimma. Plötsligt förstod jag hur påfrestad min kropp varit.

Det var ingen enskild händelse eller studierna som tog knäcken, utan jag hade ditintills levt med stress närvarande hela livet. Så min kropp hade under väldigt lång tid nöts ner tills att den inte längre kunde fungera normalt.

Den stunden när jag förstod att jag inte längre kunde leva som vanligt var den absolut värsta stunden i mitt liv. Mitt liv hade ju knappt börjat, jag hade så många drömmar, så många planer….! Från att ha varit en levnadsglad, sprallig och pratsam tjej blev jag väldigt tyst, sorgsen och nedstämd.

Men långt där inne visste jag att den levnadsglada tjejen fortfarande fanns, med en vilja av stål – en vilja att bli frisk! Jag började sakta vandra på en lång och krokig väg, med siktet instället på att bli frisk!


Resterande delar av serien Min utmattningsberättelse finner du här.

LYXIG OCH AVSLAPPNANDE SPA-DAG PÅ HAGABADET DROTTNINGTORGET

Att åka på spa är för mig starkt kopplat till lyx och avslappning. För att riktigt maxa årets semester passa jag och pojkvännen på att ta del av ett erbjudande* och unna oss en spa-dag på  Hagabadet Drottningtorgets PureSpa. Hagabadet har tre anläggningar i Göteborg, den ursprungliga i Haga samt en centralt vid Drottningtorget och en på Hisingen vid Älvstranden. På alla tre anläggningar finns PureSpa och möjlighet till träning såsom yoga och gym samt andra kurser och event. 

Vi valde denna gång att besöka Drottningtorget efter att fått veta att denna anläggning är något murrigare och mer dämpad i belysning och färgval. Det var minst sagt mysigt och avslappnande att komma ner till en rofylld oas från det bullriga stadslivet precis utanför.

Läs mer »

VÄLBEHÖVLIG ÅTERHÄMTNING PÅ YASURAGI HASSELUDDEN

Yasuragi är ett japansk-inspirerat spa-hotell strax utanför Stockholm, Saltsjö-Boo, med utsikt över Stockholms skärgård. Här infinner sig ett lugn så fort man lämnat parkeringen. Gångvägen upp till anläggningen är kantad av röda valv ”Myōjin torii”, det doftar underbart av skogen intill och fågelkvitter är det enda som hörs.

Anläggningen har dämpad belysning och mycket naturmaterial. På flera ställen i anläggningen råder det mobilförbud vilket ökar avkopplingen och återhämtningen. För att minska synintrycken och skapa enkelhet bär alla gäster likadana badkläder och Yukatas (japansk bomullsrock), vilka får behållas.

Läs mer »